Tomteverkstaden i Solna!
Varje jul skickar Bea runt 400 julkort, så även i år. Och som den kreativa människan hon är handlar det inte om ett köpt vykort med texten "God Jul & Gott Nytt År!" på, nej nej - blotta tanken på det får mig att vilja skratta högt! Nej här handlade det om något helt annat, något betydligt roligare och personligare, så låt mig ta med er på en resa genom processen!
Från Kartong-Gunnar beställdes en liten nätt låda med kartonger i vilka
julkorten skulle ligga, att ta tunnelbanan som det var tänkt var som ni
förmodligen förstår inte en möjlighet - istället fick jag åter känna mig
som Anne Hatheaway och ta taxin för att uträtta ärenden och leveranser.
Liknelsen känns dock lite missvisande, mitt liv var inte så mycket
"Deavil wears Prada" utan snarare "God wears Chanel"
Själva "korten" var i själva verket vita vintage-kasettband som inhandlades
på Stockholms alla second-hand butiker! Dem måste ha trott att någon
80's revival drabbat staden när samtliga vita kasettband snart var uppköpta!
Sedan var det att ta bort etiketterna för att sätta dit dessa nya röda,
handpräglade etiketter. Under det arbetet kom man över många spännande
titlar, min personliga favorit var utan tvekan "Pleasure Islands" som
jag önskar att jag fått lyssna till!
Sedan var det att klippa detta polkagris-randiga bandet i rätt längder,
för att sedan dela det på tre för att få rätt bredd på bandet!
Bandet skulle sedan fästas i det befintliga bandet och rullas in för att få
det att se ut som att det var det faktiska bandet som hörde till kasetten!
Med hjälp av en tjockare dubbelhäftande tejp monterades sedan kasetten
på detta vis i den lilla asken!
Ett litet gäng julkort som väntar på att slås in...
Sedan användes två papper, ett turkost och ett grönt som med en
väldigt tunn dubbelhäftande tejp sattes ihop till ett ark som sedan
användes för att slå in askarna.
Sedan återkom det polkagris-randiga i form av omslagssnöre och det hela
avslutades med en röd sigill där bandet knytits. Adresserna handskrevs
sedan med en vit penna, har dock ingen bild på det färdiga kortet tyvärr.
Jag har själv fått ett julkort men jag vill/vågar inte riktigt öppna det, jag
vet hur mycket arbete som ligger bakom så jag vill som liksom inte förstöra
det, haha!
För att få korten klara i tid arbetade vi slutskedet som mest drygt
30-timmar i sträck, som tack vare den här godisskålen och Beas
fantastiska personlighet gjorde det hela väldigt enkelt!
Från Kartong-Gunnar beställdes en liten nätt låda med kartonger i vilka
julkorten skulle ligga, att ta tunnelbanan som det var tänkt var som ni
förmodligen förstår inte en möjlighet - istället fick jag åter känna mig
som Anne Hatheaway och ta taxin för att uträtta ärenden och leveranser.
Liknelsen känns dock lite missvisande, mitt liv var inte så mycket
"Deavil wears Prada" utan snarare "God wears Chanel"
Själva "korten" var i själva verket vita vintage-kasettband som inhandlades
på Stockholms alla second-hand butiker! Dem måste ha trott att någon
80's revival drabbat staden när samtliga vita kasettband snart var uppköpta!
Sedan var det att ta bort etiketterna för att sätta dit dessa nya röda,
handpräglade etiketter. Under det arbetet kom man över många spännande
titlar, min personliga favorit var utan tvekan "Pleasure Islands" som
jag önskar att jag fått lyssna till!
Sedan var det att klippa detta polkagris-randiga bandet i rätt längder,
för att sedan dela det på tre för att få rätt bredd på bandet!
Bandet skulle sedan fästas i det befintliga bandet och rullas in för att få
det att se ut som att det var det faktiska bandet som hörde till kasetten!
Med hjälp av en tjockare dubbelhäftande tejp monterades sedan kasetten
på detta vis i den lilla asken!
Ett litet gäng julkort som väntar på att slås in...
Sedan användes två papper, ett turkost och ett grönt som med en
väldigt tunn dubbelhäftande tejp sattes ihop till ett ark som sedan
användes för att slå in askarna.
Sedan återkom det polkagris-randiga i form av omslagssnöre och det hela
avslutades med en röd sigill där bandet knytits. Adresserna handskrevs
sedan med en vit penna, har dock ingen bild på det färdiga kortet tyvärr.
Jag har själv fått ett julkort men jag vill/vågar inte riktigt öppna det, jag
vet hur mycket arbete som ligger bakom så jag vill som liksom inte förstöra
det, haha!
För att få korten klara i tid arbetade vi slutskedet som mest drygt
30-timmar i sträck, som tack vare den här godisskålen och Beas
fantastiska personlighet gjorde det hela väldigt enkelt!
Kommentarer
Postat av: Ellen
Åh vilken minnen! Jag blir helt nostalgisk när jag läser detta!!
Kartong-Gunnar, Pleasure Island och inte glömma den galna sång-gissar-tävlingen! Helt underbart
Trackback
