Fredagsmys!

Fredagkvällen spenderades med en stor skål godis och senaste numret av ELLE som innehåller en intervju med Bea Szenfeld, en intervju som gjordes under min praktik hos henne. Lilla jag omnämns även kort i artikeln vilket jag tyckte var otroligt roligt, inte varje dag ens namn står i ELLE, inte än i alla fall, men nog ska man väl dit också så småningom!






Vi ska dansa inatt!

Jag må inte ha så många bilder från sömnaden jag utfört till Diamond Dogs under de senaste månaderna, men jag har ju kallats in tidigare för att uträtta gnistrande underverk åt tantalororna på Östermalm! I somras fick jag packa resväskan och styra kosan mot Stockholm för att hjälpa allas vår underbara Reine Tapper med att sy ihop några turkosa sidentrasor han designat till en musikvideo som dogsen skulle spela in med kult-tanterna Lili & Susie i och med releasen av deras sommarsingel "Bailamor".


























Att ändra är inget för mig!

Hur mycket jag än älskade Versace kollektionen för H&M så är det aldrig roligt att göra ändringssömnad. Idag gällde det fyra par byxor, två styck turkosa samt två styck rosa - åt Diamond Dogs dansare. Det är ju också roligt när H&M faktiskt står för lite mer högkvalitativ sömnad, så länge det inte är just dem plaggen man tvingas ändra i! Men nu är det gjort och jag är således klar med allt Diamond Dogs arbete för den här gången, något som känns otroligt skönt! Nu kan jag därför ta tag i skolan, den stundande flytten och planera vad för projekt som jag ska ta mig för under våren!








Så undrar dem varför jag duckar när kameran kommer fram...

Trots mycket jobb lyckades jag klämma in lite tid för nöje också, vilket resulterade i att jag och Karin begav oss ut i storstadsnatten för att besöka Göta Källare, ta oss någon drink och dansa loss! Det tog inte många minuter för oss att känna oss väldigt stora, både längdmässigt och åldersmässigt och det kändes som att dagens 18-åringar snarare borde kunna tas för 14, nu ska jag inte dra alla över en kam - men det stämde ganska väl in på de ungdomar som röjde loss på Göta Källare den 2:a december 2011 i alla fall, så var du inte där då behöver du inte ta åt dig alls! Sedan hann man självklart även med något besök på Gay-haket Paradise vid Slussen, där ju Diamond Dogs håller till drygt en gång i månaden - ett ställe där schlagern fortfarande är älskad!


Redo för utgång i paljetterad jacka från BikBok... Vill bara visa hur
jag faktiskt såg ut den kvällen då mingelbilden från GötaKällare är
aningens... grotesk?



Jag menar bara... HJÄÄÄLP!!! Jag visste inte att jag kunde visa så
många tänder på en gång, eller att mina ögon var så olika stora, eller
att jag har en sån potatisnära eller att... jaa - vimmelfotografer bör
förbjudas - as from this moment!

Go-fika!


Då man inte hann med ens en bråkdel av så många fikabesök i
huvudstaden som man planerat var det ju underbart att få avnjuta alla
mamsens bakverk över jul! Hmm... nu blev jag otroligt sugen på
kolakakor - igen... Helt klart självplågeri att sitta och stirra på dem här
bilderna för det får enbart magen att börja skrika och gråta ut efter
socker och jag är inte den bästa på att ignorera rösterna i mitt inre...



En korg med helt sinnessjukt goda biskvier signerade Anton
uppskattades och jag kan passa på att lägga in en ny beställning
då man aldrig kan få för mycket av dem!



Det bjöds även på en förträfflig avslutningsfika hos Bea Szenfeld med
de sötaste av små cupcakes med olika fyllningar och frostings - helt
klart a gay mans favoritfika - no doubt about it!

Forget about Bach...

Forget about Beethoven...
Because it's all about Mozart and his balls!

Under vistelsen hemma i Småland över jul och nyår passade jag på att baka lite, vilket nog inte riktigt hade behövts då mamma gjort allt för att allas sockerbehov skulle vara tillfredställt för de flesta kakor och onyttigheter man kunde tänka sig fanns att smaska på! En liten delikatess som i mitt tycke dock saknades och som således snoddes ihop var Mozartkulor - något som är otroligt gott, samtidigt som det är väldigt smidigt att göra. Jag tycker heller inte att man ska låsa maträtter eller bakverk till olika årstider eller dagar så jag predikar för att göra Mozart's Balls året runt so enjoy!


Du Behöver: 250g Nougat                                     ca. 40st
500g Marsipan
300g Mörk Blockchoklad


Skär nougaten i tärningar...


Skär skivor av marsipanen...


Rulla till bollar...


Smält blockchokladen...


Doppa sedan bollarna i chokladen och låt stelna.

Sedan är dessa ljuva små sötsaker redo att avnjutas!

Tomteverkstaden i Solna!

Varje jul skickar Bea runt 400 julkort, så även i år. Och som den kreativa människan hon är handlar det inte om ett köpt vykort med texten "God Jul & Gott Nytt År!" på, nej nej - blotta tanken på det får mig att vilja skratta högt! Nej här handlade det om något helt annat, något betydligt roligare och personligare, så låt mig ta med er på en resa genom processen!


Från Kartong-Gunnar beställdes en liten nätt låda med kartonger i vilka
julkorten skulle ligga, att ta tunnelbanan som det var tänkt var som ni
förmodligen förstår inte en möjlighet - istället fick jag åter känna mig
som Anne Hatheaway och ta taxin för att uträtta ärenden och leveranser.
Liknelsen känns dock lite missvisande, mitt liv var inte så mycket
"Deavil wears Prada" utan snarare "God wears Chanel"


Själva "korten" var i själva verket vita vintage-kasettband som inhandlades
på Stockholms alla second-hand butiker! Dem måste ha trott att någon
80's revival drabbat staden när samtliga vita kasettband snart var uppköpta!

Sedan var det att ta bort etiketterna för att sätta dit dessa nya röda,
handpräglade etiketter. Under det arbetet kom man över många spännande
titlar, min personliga favorit var utan tvekan "Pleasure Islands" som
jag önskar att jag fått lyssna till!


Sedan var det att klippa detta polkagris-randiga bandet i rätt längder,
för att sedan dela det på tre för att få rätt bredd på bandet!


Bandet skulle sedan fästas i det befintliga bandet och rullas in för att få
det att se ut som att det var det faktiska bandet som hörde till kasetten!


Med hjälp av en tjockare dubbelhäftande tejp monterades sedan kasetten
på detta vis i den lilla asken!


Ett litet gäng julkort som väntar på att slås in...


Sedan användes två papper, ett turkost och ett grönt som med en
väldigt tunn dubbelhäftande tejp sattes ihop till ett ark som sedan
användes för att slå in askarna.

Sedan återkom det polkagris-randiga i form av omslagssnöre och det hela
avslutades med en röd sigill där bandet knytits. Adresserna handskrevs
sedan med en vit penna, har dock ingen bild på det färdiga kortet tyvärr.

Jag har själv fått ett julkort men jag vill/vågar inte riktigt öppna det, jag
vet hur mycket arbete som ligger bakom så jag vill som liksom inte förstöra
det, haha!


För att få korten klara i tid arbetade vi slutskedet som mest drygt
30-timmar i sträck, som tack vare den här godisskålen och Beas
fantastiska personlighet gjorde det hela väldigt enkelt!

Julen är (läs:var) här...


Inför Julen behövde man ju givetvis komma i stämning lite, avsaknaden
utav snö gjorde ju att en del julkänslor på något sätt uteblev! Så jag
tog lite ledigt ifrån sömnaden för en dag och Karin (som för övrigt borde
få en guldstjärna av något slag för att ha stått ut med att ha lilla mig som
inneboende i 10 veckor) slet sig från tentamenspluggandet och tillsammans
bakade vi med den andra systern Johansson, Ann-Sofie pepparkakor!


Notera att jag är väl medveten om hur ofotogenisk jag är!


Vad Karins foster/Alien egentligen skulle vara minns jag inte, men
den/det(?) skrämmer mig fortfarande lite!



Karin var dock inte riktigt lika nöjd med sin lucia som kastades rakt ner
i vasken, en vana som tenderade att ibland upprepas när Karin stod
i köket!


Min plåt med pepparkakor hade något av ett Hollywood/Film tema
med bland annat, "The Pig Centipede", den lilla sjöjungfrun, Titanic,
Rose givetvis uppe i vänstra hörnet och en drunknande Jack till höger...

Jovarss, jag var ganska nöjd! Samtidigt övertygade jag mig själv på nytt
om att barndomsdrömmen om att bli bagare bör förbli orörd!


Ann-Sofie's pepparkakor är dock betydligt mer imponerande än både
mina och Karins vad gäller form och fantasi!

PS: tilläggas bör att Ann-Sofie INTE är den yngre av systrarna Johansson!


Med lite presentband och några nejlikor lyckades jag också skapa
tidernas förmodligen äckligaste apelsin!

Den ekonomiska krisen!

Den slog till hårt den 17:e November 2011 och utplånade alla sparkonton jag hade, trots att det tog lite tid att åter komma på fötter var det helt klart värt det att under en tid känna sig som ett mänskligt Grekland! Orsaken till denna ekonomiska svårighet berodde ju givetvis på lanseringen av Versace's samarbete med allas vår älskade H&M. Efter att ha blivit blixtförälskad i kollektionen efter att ha sett den på deras hemsida kunde jag ju inte annat än bege mig mot Hamngatan den kyliga torsdagsmorgonen med långkalsonger på och kreditkortet i högsta hugg!


Aningens rädd blev jag när jag först såg denna psykadeliska och
fullkomligt underbara outfit i skyltfönstret för att sedan...


... få syn på min rosa Kostym! Då kunde ju ingen missa dem plaggen
som jag ville ha, lyckligtvis fick jag tag i plaggen, utan att behöva
köpa något i en för liten storlek för att sedan svälta sig i dem (tro mig,
för Versace är det helt klart en uppoffring jag hade gjort!).


Jag. Halvt om halvt psykadelisk, halvt om halvt ruinerad!
Så att H&M imorgon lanseras Versace's Cruise Collection är något
som jag försöker att ignorera för ännu en ekonomisk utsvävning
vore inte bra för min budget, så jag ska försöka att hålla mig borta!

Paljetter åt Diamanterna!

Under tiden i Stockholm blev det som sagt även en hel del sytt åt Diamond Dogs, plagg som troligtvis kommer att synas när dem snart drar ut på en miniturné i samband med Melodifestivalen. Lite Carola, Jenny Silver och Linda Bengtzing samt några dansaroutfits har knåpats ihop men jag har tyvärr inga bilder på de färdiga plaggen - sedan kräver dem ju make-up och peruker och en scen för att komma till sin rätt så vi får hålla till godo lite tills det att plaggen använts på scenen så ska jag nog kunna sno åt mig lite bilder!

Något som dock blev tydligt är vikten av en sista prov, och att faktiskt ha tid till eventuella ändringar. Det här fanns det inte tid till den här gången då jag nätt och jämnt blev klar med allt och således inte hade någon tid till att ändra eller korrigera, men lesson learned! Alterations are CRUCIAL!


När, Var och Hur den här blåsan kommer att användas återstår lite att
se och jag kan i nuläget inte avslöja så mycket mer om den. Det
finns en möjlighet att vi kommer att få se den mycket snart, om inte
är jag övertygad om att den kommer få sin stund för det är den väl
värd!


Gjorde även lite ändringar på den här Nanne Grönwall-blåsan och
sydde på lite fler volanger på kjoldelen, blingade till banden och byst-
partiet...


Samt sydde och blingade jag det här skärpet, som på teater/show-vis
givetvis har resår och kardborr för att kunna passa fler än en person,
något som i detta fall är viktigt!

Szentazami!

Även en väska skulle dekoreras, eller "täckas" är nog snarare en mer korrekt term, med papper. I detta fall som fransar av fyra olika färger och kvaliteter som sedan, likt västen och boll-kjolen, handsyddes på. Det hela tog sin lilla tid men resultatet blev enastående och jag har synnerligen fått öva upp mitt tålamod under månaderna i huvudstaden! Givetvis kunde man 2011 inte göra en riktigt fabulös väska utan att ha en liten Montazami-tazzle på den, som en god vän brukar säga - Gala!








För att citera en sann primadonna!

"Min ända kärlek raring, jag älskar pälsar, dyrkar pälsar
men vilken kvinna gör inte det i den här korkade värden, eller hur?"

- Cruella de Vil

 

Under veckorna hos Bea skulle det även sys pälskragar, all djurälskare kan dock lugna sig en aning för det handlade om ljuv Italiensk fuskpäls och inte den riktiga varan! Kragarna såldes sedan på Judits Second Hand på söder i Stockholm.

 

en blev snart...

Några fler!

 

 


Underskatta aldrig en trekant!
























Achtung! Deichmann!

När praktiken hos Bea började i början av November hade hon precis gjort färdigt inbjudningarna till en press lunch som Deichmann under pressveckorna annordnade för att presentera sin vår och sommarkollektion. Bea skulle även stage'a eventet och nedan kan ni se lite bilder på inbjudan och lunchen som hölls på restaurangen "Fredsgatan 12" i Stockholm.


En sådan här silvrig papperssko skickades ut till gästerna med en
inbjudan i.


En tre meter långt bord utsmyckades med skor och annat för att väva
in dem i sammanhang och teman och skapa ett personligare och
mer tilltalande intryck!








De fem borden gick även dem i varsitt tema, Sommar, Strand, Vintage,
Vagabond och här cirkus!


Till lunchen syddes det upp skor i de olika temana för att ha besticken
i, för att återkoppla till inbjudan - något som jag tycker blev hur tjusigt
som helst! Vid varje bord fanns även en present eller överraskning
av något slag och givetvis fick cirkusbordet clownnäsor!








Inspiration för en livstid!

Bea Szenfeld.
Det är svårt att sätta en titel på denna fantastiskt kreativa och ljuva människa, speciellt med tanke på att hon själv har svårt att titulera sig. Designer, Kreatör, Konstnär är några av orden som brukar komma upp när ämnet kommer på tal, jag kan inte annat än instämma - hon är likt Madonna en kameleont som inte räds nya utmaningar och som ständigt strävar efter att vara före sin tid på ett sätt som känns fullkomligt naturligt.

Bea har studerat vid Beckmans designhögskola och hon har även medverkat i tv-programmet "Fashion House" (förlagan till Project Runway) varpå hon hade sin egna klädlinje "Feed Your Darlings" som hon idag inte längre arbetar med. Det på grund av att hon valt att börja arbeta med papper, och således har hon överlåtit de kommersiella modekollektionerna till enligt henne själv "dem som gör det bättre, såsom Carin Wester, Josefine Strid m.fl.".

Förutom att arbeta med utställnings-/och samlarobjekt i papper arbetar även Bea med många inbjudningar till olika event och tillställningar. Arbetet görs till största möjliga grad för hand i ateljén för att skapa så personliga inbjudningar som möjligt. Föreläsningar, privata beställningar är andra saker som hör till vanligheterna. Något som inte kan räknas till den kategorin är krogshower, en bransch som Bea dock gav sig in i under 2011 då hon gjorde kläderna till Lena Ph:s succéföreställning "Min drömshow på Cirkus".

Jag kan varmt rekommendera att söka  praktikplats hos Bea Szenfeld om man önskar utvecklas rent designestetiskt och få en ordentlig dos av inspiration, hon är en otroligt trevlig person som ser till så att man får ut det mesta av sin tid hos henne.


Lite bilder från ateljén: där man bland annat kan hitta den här
numera något ledsna men fortfarande ack så tjusiga pappers-
kragen som ifjol bars av ingen mindre än...


Eva Dahlgren då hon var programledare för Grammisgalan!


Likt den här ljuva skapelsen som är gjord av bordstabletter som
bandkantats och sytts på till att bli denna halsbandsliknande kreation.




Ett till synes lätt halsband som är gjort av stansade A4 ark som sedan
satts ihop till detta halsband. Det krävs en enorm mängd cirklar för att
få det så här tätt, och det väger betydligt mer än man vid första
anblicken tror!


Så att Loreen under en av Melodifestivalens efterfester ifjol kunde gå
runt med alla dessa halsband utan att se det minsta bekymrad ut
är väldigt imponerande!


Ett annat halsband, här gjort av vikt silkespapper!


Denna röda pappersväst skulle efter mycket slitage göras om, då den
lånats ut till bland annat X-tina Aguilera för en musikvideo. Kreationer
och tekniker som definitivt får en att börja tvivla över varför man över
huvud taget arbetar med tyg!

Ressurection time!

Jag är djupt rörd över att jag tydligen har så trogna läsare som trots två månader av obefintliga uppdateringar dagligen har klickat sig in på den här webbadressen. Jag skulle mycket lätt kunna komma med den ena bortförklaringen efter den andra till varför  jag tagit en paus härifrån men istället nöjer jag mig med att säga det som ni nog läst några gånger den senate tiden : "Hektiska dagar i huvudstaden"

Jag är nu åter i Uddevalla och praktiken hos fantastiska Bea Szenfeld är således avslutad, något som känns både tråkigt och konstigt - men vem vet, det är möjligt att det blir en liten tripp till Stockholm under våren, för exakt vad håller vi på ett tag till! Hur arbetet varit, vad jag fått göra och bilder från tiden i Solna kommer givetvis, troligtvis i mer än 1 inlägg då det är en hel del som hunnits med!

Som jag även nämnt har det arbetats för dragshowgruppen Diamond Dogs med att sy nya samt reparera gamla scenkläder - ett arbete som krävde i princip varenda lediga sekund jag fick över och således kan jag inte säga att jag hunnit med så mycket mer än jobb och praktik under mina månader i Stockholm. Å andra sidan är ju inte Uddevalla den mest händelserika av städer så jag har räknat med att få lite lugn och ro under våren istället, sedan tror jag starkt på att hårt arbete och slit lönar sig på ett eller annat sätt i slutändan! Det gäller att känna på så många handtag som man bara kan för att någon dörr ska öppnas för en!


Det där med att "travel light" är ett begrepp som jag tyvärr inte
förstår mig på helt och fullt, det var en hel del väskor och kassar
att släpa på när jag i Lördags lämnade flotta Stockholm bakom mig
och jag är djupt tacksam till de trevliga medresenärer som hjälpte
mig vid mitt byte i Herrljunga, lord knows what I would've done
without them!

RSS 2.0